The efficacy of cognitive behavioral therapy: A review of meta-analyses

Hofmann S. G., Asnaani A., Vonk I. J., Sawyer A. T., & Fang A. (2012). The efficacy of cognitive behavioral therapy: A review of meta-analyses. Cognitive therapy and research, 36, 427-440.

Denna översikt är den senaste och mest uppdaterade genomgången av de meta-analyser som studerat effekten av KBT för olika problemområden och täcker förmodligen in flest populationer som kan vara aktuella för denna typ av behandling.

Författarna går igenom 106 separata meta-analyser som täcker den generella effekt KBT har för följande tillstånd: Beroende, schizofreni och annan psykos, depression och dystymi, bipolär sjukdom, olika former av ångestsyndrom, somatoforma syndrom, ätstörningar, insomni, personlighetsstörningar (främst emotionellt instabil personlighetsstörning), ilska och aggression, kriminellt beteende, stress, psykologiskt lidande till följd av kronisk somatisk sjukdom, kronisk smärta och trötthet, psykologisk effekt av komplikationer under graviditet och hormonella syndrom. Vidare presenterades även meta-analyser som specifikt berör KBT behandling av olika patologier hos barn, ungdomar och äldre.

Forskningsstödet för KBT som psykoterapeutisk metod ser givetvis olika ut på olika områden, men det som är generellt slående är hur många olika typer av lidande som KBT behandling anpassats och testats för. Även då stödet är starkare för vissa tillstånd (exempelvis de olika ångestsyndromen, bulimi och ilska) än andra (exempelvis opioid- och alkoholberoende) så finns det enligt forskarna rimliga belägg för att KBT är en effektiv intervention för nästan alla de studerade populationerna. Författarna framhåller dock bristen på studier om huruvida KBT är en likvärdigt effektiv intervention oberoende av andra faktorer än diagnostiska, exempelvis socioekonomisk status.

Eftersom artikeln är baserad på meta-analyser vars resultat i mångt och mycket är beroende av vilka inklusions- och exklusionskriterer som används blir resultatet i viss mån spretigt. Det är svårt att skapa sig ett sammanhängande narrativ över hur forskningsläget ser ut baserat enbart på resultat som är så avhängiga hur meta-analysen genomförts. Dock är artikeln heltäckande i sin resultatdel vilket gör att den som intresserar sig för ett visst område med förmån kan använda artikeln som ett referensverk för att leta sig vidare till andra studier.

Det här inlägget postades i Forskningsartiklar. Bokmärk permalänken.